Över 400 miljoner barn bor i länder som påverkas av krig eller våldsamma konflikter. Många av dessa barn tvingas lämna sina hem för att hitta säkerhet, ofta bor de borta från sina hem under lång tid. Vissa förlorar sina föräldrar eller skiljs från dem på grund av dessa konflikter.

Barn löper stor risk i dessa situationer. De kan skadas eller till och med dödas av flyganfall och andra attacker. Många förlorar sina hem och befinner sig utan en säker plats att bo på. Utan tillgång till mat, rent vatten och sjukvård kan dessa barn bli mycket sjuka. Mer än hälften av de personer som skadas eller dödas av landminor och annat krigsmateriel som lämnats kvar är barn. Sedan 2010 har antalet attacker mot barn minst tredubblats.

En av de farligaste uppgifterna som barn tvingas utföra är att strida som soldater i krig. Barn som tvingas bli soldater kan behöva skada, och ibland till och med döda människor. De kan också skadas eller dödas själva.

Inget barn ska behöva uppleva våld. FN:s barnkonventions artikel 38 förbjuder användandet av barn i krigföring. Åldersgränsen sattes först till 15 år 1989. En ändring år 2000 höjde åldersgränsen till 18 år, för att betona skyddet av minderåriga från militärt utnyttjande.

Många barn som blir soldater kidnappas av beväpnade grupper. Dessa kidnappningar är både en strategiskt uttänkt plan för att kunna kidnappa barn, och ett sätt att skrämma familjer och hela samhällen.

Från 2005 till 2020 tvingades över 93,000 barn strida som soldater i väpnade konflikter. Vissa användes också som bärare eller för att röja minor. Vissa barn som utnyttjas av beväpnade grupper, särskilt flickor, utsätts också för sexuellt våld. Det finns flickor som tvingas in i äktenskap med vuxna soldater. Rapporter tyder på att minst 14,200 barn utsattes för sådana övergrepp under denna period, men de faktiska siffrorna kan vara högre. Sexuellt våld rapporteras sällan eftersom offren och även deras familjer ofta skäms inför sin omgivning.

Barn som tvingas av vuxna att strida utsätts för flera rättighetskränkningar, inte bara misshandel och död. De förlorar sina familjer, sin utbildning och tillgång till sjukvård. Deras traumatiska upplevelser leder ofta till långvariga fysiska och psykiska hälsoproblem. Det kan vara svårt för många barn som tvingats strida som soldater att återgå till ett normalt liv. Brist på utbildning kan också göra det svårt för dem att hitta jobb i framtiden, vilket ökar risken för att bli indragen i kriminell verksamhet eller drogmissbruk.

Artikel 31 betonar varje barns rätt att leka och ha kul, vila och ha fritid. För barn som växer upp i krig och konflikter går dessa grundläggande rättigheter oftast förlorade. De missar chansen att leka, lära sig och njuta av en bekymmersfri barndom.

Ingen får skada dig, slå dig eller tvinga dig att göra något som får dig att känna dig obekväm eller rädd. Påfrestningarna av att växa upp i krig, och/eller att tvingas delta i våldsamma handlingar kan orsaka livslånga psykiska hälsoproblem.

Barn har använts i militära konflikter världen över genom historien. Ända in på 1900-talet stred barn i exempelvis båda världskrigen, på Nordirland och på Balkan. Senare och än idag utnyttjas barn i konflikter i exempelvis Irak, Myanmar, Centralafrika, Syrien och Colombia.

Barn rekryteras också globalt av kriminella karteller och gäng som utnyttjar barn till farliga uppgifter som att hantera vapen och smuggla droger. Dessa barn står inför utmaningar som på vissa sätt liknar dem som drabbar barn i regelrätta krig och väpnade konflikter.