1. Dela upp eleverna i grupper som får undersöka varsitt område.
2. Varje grupp sätter ned pinnen mitt i sitt område och knyter fast snöret i pinnen.
3. Grupperna samlar in allt skräp som de hittar från pinnen och två meter åt alla håll, i en cirkel. Både små och stora skräpbitar ska tas med.
4. När allt skräp är insamlat är det dags att räkna och sortera. Bestäm hur det ska gå till tillsammans, så att alla grupper gör på samma sätt. Räkna exempelvis antal fimpar, plastpåsar och mat- och dryckesförpackningar. Eller sortera efter material; metall, plast, papper etc.

Be eleverna fundera över:
• Vilken typ av skräp hittade ni?
• Vilket skräp var vanligast?
• Vilka tror ni har slängt skräpet – kan ni se var det kommer ifrån? Är det till exempel skräp från industrier eller från enskilda människor? Barn eller vuxna?
• Jämför gruppernas olika områden. Var det olika skräp på olika ställen? Var det mer skräpigt på ett visst ställe? Vad kan det i så fall bero på?

Skräpstatistik & mängd
Använd resultaten av skräpmätningen till övningar på matematiklektionen. Anpassa svårighetsgraden efter elevernas förkunskaper.

Ta fram skräpstatistik kring t.ex.:
• Olika material. Hur mycket var gjort av metall respektive plast eller kartong?
• Hur många procent var plastpåsar, konservburkar, godispapper eller fimpar?
• Vilket var det vanligaste skräpet? Vilket var minst vanligt?
• Hur många skräp hittade klassen totalt?
• Hur många skräp hittades per m²?
• Hur många procent av antalet skräp skulle kunna vara farligt för t.ex. fåglar, djur i havet eller människor?
• Vad var medelvärdet för klassens samtliga mätningar (i antal skräp/mätning och/eller antal skräp/m²).

Spara resultatet!
När ni gör skräpmätningar igen, nästa år eller under olika årstider, kan ni jämföra och räkna på procentuell ökning eller minskning över tid. Tips om barn och skräpplockning hittar ni hos Håll Sverige Rent: www.hsr.se/vi-haller-rent/bra-att-tanka-pa-vid-skrapplockning