Lina, Uganda

Lina representerade barn som tvingats bli soldater och barn som växer upp i krig.

Lina Akello, Uganda, var medlem i juryn 2000 – 2001 och representerade barn i krig. Nu är hon Honorary Adult Friend (Hedersvuxenvän).

När Lina var tolv år fördes hon bort och tvingades bli barnsoldat.
   - En söndag när jag var på väg till kyrkan mötte jag en grupp rebeller. De hade med sig min pappa. Han var svårt slagen.
   - Jag sa "god morgon" men de svarade inte.
Så kidnappades Lina.

- Jag var mycket rädd, men jag tyckte att det var bättre att de tog mig än pappa. Han var gammal och hade många barn att ta hand om, säger Lina.
   Rebellerna frågade Lina om hon ville hem igen eller om hon ville följa med dem.
   - Jag sa att jag kunde följa med dem. Någon hade sagt att jag skulle säga så. Och det var klokt, för några av dem som sa att de ville hem blev slagna till döds.
   De vandrade i tre dagar, in i grannlandet Sudan. Barnen fick bära tunga bördor på huvudet. I lägret lärde rebellerna barnen att hantera vapen. Barnen tvingades följa med på räder. De stal mat, pengar och vapen. Och anföll bilar och militärer.
   Barnen, de yngsta vara bara 8 år, fick aldrig leka. De kunde sällan tvätta sig eller byta kläder och var alltid hungriga. De fick inte prata med varandra utan att rebellerna hörde vad de sa.
   - Jag tänkte inte på att rymma. En gång var det en flicka som försökte rymma och hon blev dödad när de upptäckte henne. En del barn orkade inte gå långt med tung packning. Då tvingade rebellerna ett annat barn att döda den som inte orkade. Om det barnet vägrade blev det också dödat. Det var hemskt att se.

Lina blev given som fru till en rebelledare.
   - Jag sa att jag inte ville för att jag var så ung och han var gammal nog att vara min far. Men han sa att han skulle döda mig annars.
   Lina sov sedan med rebelledaren. Hon lagade hans mat, tvättade hans kläder och blev med barn med honom. Han skyddade henne mot de andra rebellerna.
   Linas "man" blev dödad under ett anfall i Uganda och hon hade inte längre någon som skyddade henne. Hon var gravid i femte månaden och tänkte att det fick bära eller brista. Nu måste hon försöka fly.
   - Jag kröp ihop bakom en buske när rebellerna gav sig av. När de hade försvunnit mötte jag två kvinnor. De försökte fråga mig om olika saker. Jag bara grät och grät.
   Lina kom till centret Guscu i staden Gulu. Där får barn som varit rebeller leka, lyssna på musik, dansa, spela fotboll, gå i syskola och lära sig andra vardagssysslor. Långsamt slutar barnen vara rädda och börjar lita på vuxna igen. Där födde hon sin dotter Mercy.
   Lina drömmer om att bli sjuksköterska. Hon vågar aldrig besöka sin hemby för då kan rebellerna kidnappa henne igen.
Text ©: Maria Larsson

 
x
x
x
Donate!
Your gift is empowering