508 F.K. föds ordet demokrati ur de grekiska orden demos (folk) och kratein (styre). Alla medborgare i Grekland får kliva upp på en trappa och säga sin åsikt om viktiga saker. Om de inte kan komma överens så röstar de om saken med handuppräckning. Bara män har rösträtt. Kvinnor, förslavade personer och utlänningar räknas inte som medborgare och får inte vara med och bestämma.

På 1700-talet styrs de flesta länder av enväldiga ledare. I Sverige och Europa bestämmer kungar och kejsare som kan strunta i folkets vilja när det passar dem. Men det finns tänkare som intresserar sig för nygamla idéer om att alla människor är födda fria, med lika värde och rättigheter. De frågar: Varför ska vissa ha mer makt och rikedom än andra? En del kritiserar ledarnas förtryck och menar att om folket får mer kunskap kommer de att protestera mot samhällets orättvisor.

1789 blir det revolution i Frankrike. Folket kräver frihet och jämlikhet. Revolutionens idéer får stor spridning i Europa och påverkar samhällsutvecklingen. Men fortfarande är det bara män som räknas som medborgare. Dessutom får männen ofta bara rösta och bli politiker om de är rika och äger hus och mark.

Inga kvinnor eller slavar
1789 skrivs också USA:s första författning (grundlag). I den står att folket ska ha makt över besluten och att människor ska ha rätt att säga och tycka vad de vill. Men författningen gäller varken kvinnor eller förslavade personer.

Första hemliga omröstningen
1856 hålls världens första hemliga omröstning som använder valsedlar med kandidaternas förtryckta namn, i Tasmanien i Australien.

1947 frigör sig Indien från det brittiska imperiet och blir världens största demokrati. Frihetskampen leds av Mahatma Gandhi, som tror på motstånd utan våld.

I slutet av 1800-talet kräver allt fler kvinnor rösträtt i politiska val. Finland är 1906 först i Europa med kvinnlig rösträtt. I Storbritannien och Sverige dröjer det till 1921. I de flesta länder i Europa, Afrika och Asien dröjer det till efter 1945, eller ännu längre innan kvinnor får rätt att rösta.

1957 blir Ghana i Västafrika fritt och självständigt från sin kolonisatör, Storbritannien. Kwame Nkrumah blir ledare. Kolonisationen av Afrika, Asien och Latinamerika började hundratals år tidigare. Europeiska stormakter skickade ut militär och upptäcktsresande som ockuperade land, stal naturresurser och gjorde människor till slavar.

1955 vägrar Rosa Parks, som är svart, att lämna sin plats på bussen till en vit man. Rosa får böter, för i amerikanska södern har svarta inte samma rättigheter som vita. De får inte gå i samma skolor som vita barn och får ibland inte rösta. I bussen sitter de längst bak, för platserna längst fram är reserverade för vita. Medborgarrättskämpen Martin Luther King startar en bojkott mot bussbolaget. Det sätter igång en proteströrelse i USA mot rasism och för allas lika fri- och rättigheter.

1994 blir Nelson Mandela Sydafrikas första demo­kratiskt valda president. Han har suttit 27 år i fängelse för sin kamp mot Sydafrikas rasistiska apart­heidsystem, som skilt folk åt utifrån deras hudfärg. I valet av Mandela deltar för första gången alla syd­afrikaner på lika villkor.

2010 tänder en en fattig ung man i Tunisien eld på sig själv i protest när polisen tar hans grönsakskärra. Han har studerat men i den fattiga delen av landet där han bor finns inga jobb och grönsaksförsäljningen är hans enda sätt att överleva.
    När nyheten om hans död sprider sig demonstrerar hundratusentals missnöjda människor mot landets diktator, Ben Ali. Diktatorn avsätts och så småningom hålls demokratiska val. Folk i grannländerna inspireras av Tunisiens så kallade Jasminrevolution och efter stora folkliga protester störtas även diktatorerna i Egypten och Libyen. Demokratirörelen som sprids i Mellanöstern och Arabvärlden kallas den "Arabiska våren". Men vägen till verklig demokrati blir svår på många håll. I Syrien, till exempel, leder protesterna till ett av modern tids värsta krig.

Fortsatt diktatur
Trots att fler länder än någonsin har infört demokrati drabbas människor av orättvisor och förtryck. Därför kommer världens ledare överens i FN 2015 om att kämpa för 17 nya globala mål för hållbar utveckling. Målet är en mer rättvis värld där både människor och miljö mår bra.

Vad är demokrati?
I en del frågor kanske du och dina kompisar tycker lika. Om andra saker tycker ni helt olika. Kanske kan ni lyssna på varandra och diskutera er fram till en lösning, som ni alla kan acceptera. Ni är då överens och uppnår konsensus. Ibland måste ni komma överens om att ni inte är överens. Då får majoriteten, de som är flest, bestämma. Det är demokrati.

I en demokrati ska alla män­niskor ha lika värde och lika rättigheter. Alla ska få säga vad de tycker och kunna vara med och påverka. Motsatsen till demokrati är diktatur. Då är det bara en eller några få som bestämmer allt och ingen får protestera. I en demokrati ska alla få göra sin röst hörd, men man måste kompromissa och rösta för att komma till beslut.

De flesta demokratiska länder, även Sverige, styrs med representativ demokrati. Då väljer medborgarna sina representanter, politiker, som ska styra landet enligt folkets vilja.