Miljöhot kan drabba barns rättigheter på många olika sätt, i olika delar av världen. Det kan handla om allt från deras hälsa och rätt till utbildning till rätten till att kunna leka och äta sig mätt. Idag bor 300 miljoner barn i områden där de måste andas giftig luft, nersmutsad av utsläpp och luftföroreningar. Varje år dör en halv miljon barn under fem år av luftföroreningar, och många fler barn får skador på lungor och hjärna av smutsig luft.

Idag lever många av oss på ett sätt som kräver mer resurser än naturen kan producera. Vi har bara ett enda jordklot, men globalt äter, reser och konsumerar människor som om vi hade 1,7 jordklot! Sverige är ett av de länder i världen som har allra störst påverkan på naturen per person. Om alla levde som vi gör, skulle vi behöva 4,2 jordklot!

Men vi använder inte bara mer än vad jorden kan erbjuda utan skapar också massor av skräp och avfall som måste tas om hand. Exempelvis hamnar åtta miljoner ton plast i haven varje år. Eftersom det kan ta hundratals, eller tusentals år för plastskräp att sönderdelas till mindre bitar, finns kanske till slut plasten i fiskarna som människor äter. Till avfallet räknas även koldioxid, den gas som släpps ut i luften av exempelvis bilar, flygplan och fabriker. Alltså när vi använder olja, bensin, kol eller eldar sopor och trä. Koldioxid är en växthusgas och den bidrar starkt till den globala uppvärmningen och klimatförändringarna.

Det är Sverige och andra rika länder som påverkar naturen och klimatet mest genom att ta mer av naturen än den tål, och att producera mest koldioxid och andra växthusgaser och utsläpp av till exempel svaveldioxid, marknära ozon och sot. Men det är framför allt i den fattiga delen av världen som klimathoten skapar akuta problem för människor. Enkelt uttryckt står den fattigaste hälften av jordens befolkning för tio procent av världens utsläpp, medan de rikaste tio procenten står för ungefär hälften av utsläppen.

Vad är växthuseffekten?

När solens strålar når marken och blir till värme som strålar ut från jordens yta, hindrar växthusgaserna värmestrålningen från att försvinna ut i rymden. När mängden växthusgaser i atmosfären ökar stannar mer av värmen kvar och jordens temperatur stiger. Då skapas det som kallas för växthuseffekten.

När jorden blir varmare kommer klimatet att ändras. Klimat är vädret under lång tid. Det är till exempel hur varmt det brukar vara, hur mycket och hur ofta det brukar regna och kanske hur lång och hur varm torrperioden brukar vara. Med en varmare jord kan torrperioderna bli längre, regnet inte komma varje år eller tvärtom att det kanske regnar mer på vissa ställen och att det då blir fler skyfall och fler översvämningar. Det kommer kanske också att bli fler och ännu starkare stormar.

När jorden blir varmare stiger även havsytan. För att varmare vatten utvidgar sig och tar större plats, men också för att glaciärer (is på land) smälter och rinner ut i havet. Mest is på land finns på Grönland och på Antarktis. För områden som ligger nära kusten och för öar blir det stora förändringar när havet stiger. Det går inte att bo kvar om havsvattnet dränker åkrarna och husen. Detta drabbar länder som Bangladesh och Indonesien, som ligger långt bort från de stora isarna.

Ett annat stort problem är den omfattande skogsskövlingen i världen, exempelvis i Amazonas som ofta kallas jordens lungor. Träd fångar upp koldioxid, så när skogar huggs ner utan att ny skog får växa upp ökar mängden koldioxid i atmosfären och den globala uppvärmningen fortsätter.