School children in India holding NO LItter Generation signs

Olika länder, olika utmaningar

I många länder finns inga bra system för att ta hand om och sortera avfall. Det mesta slängs på gator eller öppna soptippar. Det finns heller inga system för återvinning. Att inte ta tillvara avfallet är ett slöseri med jordens resurser eftersom många material skulle kunna användas flera gånger.

När avfall slängs utan kontroll uppstår hälsorisker. Sjukdomar kan spridas om människor kommer i kontakt med exempelvis avföring och sprutor. Avfallet kan även innehålla skadliga kemikalier. Från gator och öppna soptippar blåser mycket skräp och avfall iväg och hamnar i sjöar och hav.

I andra länder finns det bra system för att samla in och återvinna avfall. Men där finns ofta andra utmaningar, som att människor inte använder systemen på rätt sätt eller att de köper saker i onödan, så att det blir mer avfall och skräp. Olika länder har alltså olika utmaningar.

fastighetsnära insamling

Exemplet Sverige

I Sverige finns ett system för att ta hand om och återvinna avfall. Gamla tidningar samlas in och används till att tillverka nytt papper. Metallburkar och glasflaskor smälts och materialet används för att tillverka nya flaskor och burkar. En del plast används för att göra ny plast.

Det som inte kan användas igen bränns upp i speciella anläggningar där avgaserna renas och värmen används för att värma upp vatten till många hus. Det avfall som kan återvinnas eller brännas läggs på speciella soptippar, där det gör så lite skada som möjligt på miljön.

Men många i Sverige slarvar med att sortera sina sopor eller slänger saker på fel plats. Material som borde återvinnas hamnar bland sopor som ska förbrännas, och en hel del hamnar som skräp på marken. Det blir också väldigt mycket avfall i Sverige eftersom det köps mycket prylar och förpackningar som bara används en gång. För att ändra på det måste vi människor förändra våra vanor och beteenden.

Garbage truck collecting waste in India

Exemplet Indien

På många håll i Indien saknas det system för att ta hand om avfallet, men i delstaten Tamil Nadu har elva distrikt infört ett bra system. Där sorterar familjerna avfallet i tre behållare. Matavfall läggs i en grön korg. Det samlas in till stora komposter och blir till jord och biogas.

Material som kan återvinnas eller återanvändas, som plastflaskor, metallburkar och papper, läggs i en vit påse. Materialet sorteras, säljs och används sedan igen på olika sätt. Det som varken kan komposteras eller återvinnas läggs i en svart korg. Det avfallet samlas in, läggs på soptipp eller förvaras på något säkert sätt.

I Tamil Nadu försöker man också göra så att det ska bli mindre avfall från början. Till exempel har Little Flower-skolan gjort hela skolområdet till en plastfri zon och skyltar påminner besökare om förbudet.

Bilder från Håll Sverige Rent och FTI.

STIFTELSEN WORLD'S CHILDRENS PRIZE

Långgatan 13, 647 30, Mariefred
Telefon: 0159-129 00 • epost: info@worldschildrensprize.org
Plusgiro: 90 01 86-8 • Bankgiro: 900-1868

© 2020 World’s Children’s Prize Foundation. All rights reserved. WORLD'S CHILDREN'S PRIZE®, the Foundation's logo, WORLD'S CHILDREN'S PRIZE FOR THE RIGHTS OF THE CHILD®, WORLD'S CHILDREN'S PARLIAMENT®, WORLD'S CHILDREN'S OMBUDSMAN®, WORLD'S CHILDREN'S PRESS CONFERENCE® och YOU ME EQUAL RIGHTS are service marks of the Foundation.

 
x
x
x