Under större delen av mänsklighetens historia har skräp inte varit ett stort problem. Det mesta av skräpet var ju organiskt, matrester och köksavfall, som ruttnade och blev till jord. Nu är det annorlunda...
Problemen började när städerna växte och vi fick nya, praktiska material som plast. Det var bra att kunna förvara mat och prylar i säkra förpackningar. Men det blev mycket mera skräp på jorden, som inte försvann av sig självt. Därför har många länder byggt upp system för att ta hand om skräpet. Många fattiga länder har satsat pengarna på annat. Dessutom skickar många rika länder, en del illegalt, mycket av sitt farligaste skräp till fattiga länder. Dit hör bildäck av giftigt gummi och elavfall från mobiler och datorer. Men det går inte längre. Sopbergen växer för snabbt.
Ju rikare, desto skräpigare
Ju rikare du är, särskilt om du bor i en stad, desto mer avfall och skräp skapar du. USA och Japan hör till dem som skapar mest avfall, men de har råd att ta hand om sitt avfall, så det syns mindre på gatorna än i fattigare länder, som skapar allra minst avfall. Där finns sällan sophämtning och människor kastar sina sopor på gatan. Sjukdomar sprids. Men det kunde vara ännu värre om inte omkring en fjärdedel av alla miljoner ton avfall och skräp som skapas varje dag samlades in av fattiga människor, som är skräpplockare.
Sidra i Pakistan är en av världens omkring 15 miljoner människor som plockar skräp för att överleva.
Nisha, som är från en tegelarbetarfamilj, ser fram emot att vara med i No Litter Generation och delta i No Litter Day.
Skräpplockarna behövs
Sidra i Pakistan är en av världens omkring 15 miljoner människor som plockar skräp för att överleva. Hon och Nisha, som är från en tegelarbetarfamilj, ser båda fram emot att vara med i No Litter Generation och delta i No Litter Day. De bor i ett land där sophanteringen inte fungerar. De som har pengar slänger och de allra fattigaste samlar in, sorterar, säljer eller byter mot något de behöver. Sidras familj har plockat skräp i generationer och är experter på återvinning och återbruk. Men det är ett tungt och farligt jobb som ger väldigt lite pengar.
Protest lyckades
Det är orättvist att vissa kan skräpa ner och andra måste plocka upp skräpet bara för att de är fattiga. Att hålla rent och ta hand om skräp är ett viktigt jobb. Barn ska inte jobba alls, de ska gå i skolan. Nu har skräpplockare över hela världen börjat protestera, som i den indiska staden Pune. Politikerna lyssnade faktiskt! De lovade att betala skräpplockarna, de flesta kvinnor, för deras arbete. Kvinnorna startade ett renhållningsföretag och nu har de lön, bra arbetsvillkor och skyddskläder. De jobbar kortare tid men får mer betalt. Bäst av allt: Deras barn har slutat plocka skräp och går i skolan istället.
Hjälps åt!
Det är allas ansvar att människor överallt, särskilt barn, får leva i en ren och hälsosam miljö. Länder måste samarbeta för att lösa problemen och bekämpa klimatförändringarna. Att ta vara på avfallet, återvinna och inte skräpa ned bidrar till att nå FN:s globala mål till år 2030 och lösa klimatkrisen.
Ta reda på mer
Långgatan 13, 647 30, Mariefred
Telefon: 0159-129 00 • epost: info@worldschildrensprize.org
Plusgiro: 90 01 86-8 • Bankgiro: 900-1868
© 2020 World’s Children’s Prize Foundation. All rights reserved. WORLD'S CHILDREN'S PRIZE®, the Foundation's logo, WORLD'S CHILDREN'S PRIZE FOR THE RIGHTS OF THE CHILD®, WORLD'S CHILDREN'S PARLIAMENT®, WORLD'S CHILDREN'S OMBUDSMAN®, WORLD'S CHILDREN'S PRESS CONFERENCE® och YOU ME EQUAL RIGHTS are service marks of the Foundation.
